Elva projekt banar väg för framtidens resurseffektiva bebyggelse
Bebyggelsen står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och är därför en viktig del i energiomställningen. Med effektivare drift, ökad flexibilitet och minskad resursanvändning kan byggnader bidra till ett mer stabilt och motståndskraftigt energisystem.Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor, och omfattar allt från AI‑baserade styrsystem och energigemenskaper till cirkulära arbetssätt, nya affärsmodeller och energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer.
– Det är en bred palett av projekt som vi nu beviljar, som adresserar många av bebyggelsens utmaningar. Tillsammans stärker projekten både byggnaders prestanda och roll i energisystemet, säger Veronica Eade, chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten.
Flexibilitet, energieffektivisering och styrmedel i fokus
Flera projekt utvecklar lösningar som stärker byggnaders flexibilitet och resiliens i energisystemet, exempelvis genom AI-baserad styrning, energigemenskaper, förbättrad energilagring och modeller för att hantera variationer i effektbehov. Några projekt bidrar till energieffektivisering genom nya metoder för driftoptimering, integrerad belysning, renoveringsstrategier och förbättrad energiprestanda i kulturhistoriska miljöer.
Projekten tar även upp styrmedel och marknadsfrågor, där kommunala markanvisningar och digitala lösningar analyseras för att stärka omställningskapaciteten i tidiga skeden.
Cirkulära arbetssätt och minskad klimatpåverkan
Resurseffektivitet och cirkulära processer är centrala inslag i flera projekt. Genom minskat byggavfall och effektivare materialflöden kan energianvändning och klimatpåverkan minska över byggnaders hela livscykel. Kombinationen av teknisk utveckling, policyinriktade studier och praktiska piloter skapar nya arbetssätt som kan skalas upp.
– Projekten ger ett viktigt kunskapsunderlag för att möta både dagens och framtidens energisystemutmaningar. De stärker förutsättningarna för att byggnader ska kunna bli mer energieffektiva, flexibla och långsiktigt hållbara, säger Anna Pettersson, handläggare vid Energimyndigheten.
Sammantaget ger satsningen en bred kunskapsbas för både bransch och beslutsfattare, och stärker förutsättningarna för att utveckla ett mer hållbart och resurseffektivt samhällsbyggande.
Projekten som får stöd
- Energi- och miljöpåverkan av integrativ belysning
Koordinator: Lunds universitet - AI för klimatneutral fastighetsförvaltning i Örebro län
Koordinator: Sustainable Innovation - Strategisk kravställning i stadsbyggandet: Markanvisningens potential för hållbar innovation
Koordinator: Linköpings universitet - ENERBridge: Sammanföra byggnadsautomationsdata inom energigemenskaper
Koordinator: RISE - 0% deponi – mot en cirkulär och resurseffektiv byggsektor
Koordinator: LFM30 - Proptechs betydelse för fastighetsbranschens digitalisering för hållbarhet – en datadriven explorativ studie
Koordinator: Mälardalens universitet - Effekttariffens påverkan på svenska småhus elkostnader – med och utan aktiv styrning
Koordinator: RISE - DASHER – Datadrivna strukturerade historiska energirenoveringar
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan - CAIR – Kollaborativ AI för energireglering
Koordinator: Örebro universitet - Från utveckling till implementering av planeringsverktyg och energihanteringssystem för hållbara, flexibla och resilienta byggnader i kallt klimat
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan - Bebyggelsens energisystem och energilagring för flexibel sektorskoppling (BESSFlex)
Koordinator: Kungliga Tekniska högskolan
LinkedIn