
Gårdagens betongutopiers framtid: rekordårens betongarkitektur, energiintensiva byggnadsmaterial och kulturarv som verktyg i hållbarhetsarbetet
Projektet synliggör vilken slags byggnadshistorisk kunskap som används idag, eller som skulle kunna användas, för att undvika onödiga rivningar.
PROJEKTDETALJER
Tidplan
September 2024 – december 2028
Total projektkostnad
7 990 499 SEK
Energimyndighetens projektnummer
P2023-01485
Koordinator
Uppsala universitet
Projektparter
Uppsala universitet, Lunds universitet
Projektledare och kontakt
Erik Jönsson: erik.jonsson@kultgeog.uu.se

Idag är renovering av efterkrigsarkitektur en stor och komplex utmaning för skapandet av hållbara stadsmiljöer. Här sätter vi fokus på både hur kulturarvsdiskussioner idag hanterar denna sorts bebyggelse och på detta byggnadsbestånd som ett materiellt arv.
Utifrån en studie av insatser för att energieffektivisera och förlänga livslängden för efterkrigstidens betongarkitektur vill vi undersöka vilken slags byggnadshistorisk kunskap som idag används, eller som skulle kunna användas, för att undvika onödiga rivningar. Vi följer dels detta genom studier av samtida fall, men även genom en historisk undersökning av vilka byggnadstekniker som använts och hur dessas materiella arv idag kan forma strategier för hållbar energieffektivisering.
Genom projektet hoppas vi kunna bidra till en nyanserad förståelse av hur kulturarvsfrågor, materialfrågor och hållbarhetsfrågor kan hanteras i arbetet med efterkrigstidens byggnadsbestånd. Här vill vi bli del av ett redan pågående samtal bland arkitekter, forskare, aktivister och politiker. Dessa ska kunna ha nytta av vår forskning i arbetet med styrmedel och incitament för renovering samt i diskussioner om hur miljonprograms- och rekordårsområden kan hanteras som värdefulla kulturmiljöer när renoveringsskulder idag behöver hanteras.
Vi som bedriver projektet är forskare på Uppsala och Lunds universitet med bakgrund i kulturgeografi, arkitektur och historia. I arbetet understödjs vi av en referensgrupp bestående av både akademiker och praktiker. I den ingår
- Rebecka Engvall, stadsarkitekt på Ulricehamns kommun.
- Mikkel Høghøj, kulturhistoriker specialiserad på stadshistoria, planeringshistoria och välfärdshistoria i Norden och Europa under 1900-talet och aktiv vid Danska nationalmuseets forskningscenter för social urban modellering (SUMO), ett tvärvetenskapligt forskarkollektiv som fokuserar på socialt hållbar stadsutveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv
- Andrew Karvonen, professor vid Lunds Tekniska Högskola och ledare för Urban Arena
- Angelica Åkerman, styrelsemedlem i Sveriges Arkitekter Skåne och ansvarig för strategisk utveckling inom arkitektur vid Form/Design Center i Malmö.
Genom hela projektet kommer vi kontinuerligt att anordna workshops, framför allt på Form/Designcenter i Malmö. Vid dessa samlar vi olika akademiska och icke-akademiska aktörer för att diskutera projektets kärnfrågor samt samlar en bredare arkitektur- och hållbarhetsintresserad allmänhet för att presentera vad vi hitintills kommit fram till.