När städer växer intensifieras byggaktiviteterna och dess transporter, vilket ökar energibehovet och transportutsläppen. Olika system har olika planeringshorisont och fokus. Byggarbetsplatser behöver energi snabbt och temporärt. Samtidigt planerar elnätsägare på fem till tio års sikt, medan logistikföretag agerar i två- till treårscykler. Denna tidsmässiga obalans skapar flaskhalsar, osäkerhet och ett tryck på lokala aktörer att själva hitta lösningar.
Så trots att tekniken och lastbilarna finns, laddlösningarna utvecklas och delsystemen för byggnation, energidistribution och transport är djupt sammankopplade, går elektrifieringen av tunga transporter och bygglogistik långsamt. Vad beror det på?
Svaret ligger i brist på samverkan mellan delsystemen. Hindren för detta är i första hand inte tekniska, utan organisatoriska, institutionella och relaterade till systemens inneboende mekanismer. Omställningen av tunga transporter kan inte ses som ett enkelt fordonsbyte – den kräver en genomgripande samordning mellan energisystemet, transportsystemet och den byggda miljön.
Workshops och dialoger med bransch och offentlig sektor bekräftar bilden av delsystemens otakt och hindren för samverkan.

