
RETRO-HEAT
Framsteg med eftermontering av värmepumpar för energieffektivitet i svenska lokalbyggnader – fallstudier från verkliga världen
PROJEKTDETALJER
Tidplan
April 2024 – mars 2026
Total projektkostnad
4 000 000 SEK
Energimyndighetens projektnummer
P2023-01428
Koordinator
RISE – Research Institutes of Sweden
Projektparter
RISE, KTH, Svenskt geoenergicentrum AB, Lunds universitet
Projektledare och kontakt
Metkel Yebiyo: metkel.yebiyo@ri.se
Det finns ett trängande behov av hållbara värme- och kyllösningar i lokaler, med fokus på eftermontering av värmepumpssystem. Dessa byggnader förlitar sig ofta på föråldrade VVS-system som är energikrävande och miljöskadliga. När energipriserna skjuter i höjden och globala drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen ökar, erbjuder eftermontering en möjlighet att minska energiförbrukningen, koldioxidutsläppen och beroendet av fossila bränslen.
I det här projektet ska vi utföra verkliga fallstudier över olika lokaler, såsom stormarknader och kontor. Bostadshus ingår inte. Med hjälp av verktyg som energimodelleringsprogram och mätningar på plats kommer vi att samla in data om energiförbrukningsmönster, kostnader för eftermontering och prestandamått, och analysera dem. Metodiken bygger på samverkan med intressenter och engagerar VVS-designers, tillverkare, beslutsfattare och slutanvändare för att säkerställa praktiska och användarcentrerade resultat. Aktörer som äger och driftar byggnader kommer aktivt att bidra med insikter, och projektet kommer att prioritera ”Total Cost of Ownership” för att kunna hjälpa beslutsfattare att ta välinformerade beslut.
De förväntade resultaten inkluderar innovativa riktlinjer och beslutsfattande verktyg skräddarsydda för en svensk kontext, som visar upp genomförbarheten och fördelarna med eftermontering med värmepumpar. Syftet med dem är att vägleda beslutsfattare, investerare och byggsektorn till att i ökande omfattning implementera resurseffektiva värmesystem.
Projektet stödjer Sveriges omställning till förnybar energi genom att betona energibesparingar, kostnadseffektivitet och hållbarhet. Det kan också ur ett internationellt perspektiv stärka det svenska ledarskapet inom hållbart byggande och ge värdefull kunskap till internationella intressenter.