Verkliga behov behöver styra användningen av digital teknik – inte tvärtom
Digitalisering är ett verktyg med stor potential, men det för också med sig utmaningar kopplat till hållbarhet, reslilens och användares kunskap och resurser.Fältet där grön och digital omställning överlappar varandra kallas för Twin Transition, och kan definieras som en framgångsrik grön omställning som accelereras av digitalisering. Det är i denna skärningspunkt som det går att lokalisera digital teknik som kan hjälpa den svenska bebyggelsen när byggnader ska bli mer resilienta och energieffektiva. Men vad innebär det konkret när det kommer till möjligheter och hinder?
En ny syntesstudie har kartlagt en stor mängd vetenskaplig och grå litteratur på området. En workshop genomfördes också, som bidrog till att peka ut vad branschen ser för utmaningar.
Slutsatser och lärdomar från det här arbetet presenterades i ett webbinarium den 16 april och en panel samtalade om digitala lösningars bidrag till klimatneutralitet, den digitala teknikens egen energianvändning, förutsättningar för digitalisering i byggnader och förvaltning i teorin och praktiken, samt användares viktiga roll som de som ska tillämpa tekniken.
Medverkade gjorde Anna-Lena Lane, RISE, syntesens projektledare, med kollegorna Karolina Ekdahl och Sofia Stensson, samt Maria Strömberg, Sustainable Innovation, processledare för Klimatinitiativ Örebro län.
Inget självändamål med digitalisering
Av både syntesen och panelsamtalet framgick att digitalisering behöver ses och användas som ett verktyg, och inte vara målet i sig. Vidare konstaterades att den digitala mognaden ojämn när det gäller användares kompetens och resurser. Tillsammans med den faktiska bebyggelsens förutsättningar kan det påverka i vilken utsträckning just digital teknik bör användas för att styra mot ökad energieffektivitet. Det är rimligt att också fråga sig om samma mål kan uppnås genom andra åtgärder.
Användarperspektivet är avgörande för digitaliseringens potential att bidra till att göra byggnader mer resilienta och energieffektiva. Det är också viktigt för hur hållbarhet påverkas längs med värdekedjor och på systemnivå, inte bara i enskilda och isolerade fall.
Ytterligare en viktig aspekt är resiliens, vilket syntesen visade var ett eftersatt perspektiv i forskningen. Samtidigt är detta väldigt aktuellt för fastighetsbranschen med konkreta utmaningar som handlar om cybersäkerhet, ekonomisk stabilitet och beredskap inför strömavbrott.
Digital teknik i kontext
Digitalisering erbjuder en stor potential när byggnader ska bli mer resilienta och energieffektiva, och synteser som denna blir användbara för att ta ut kompassriktningen för fortsatt arbete. Här blir det tydligt vad som behöver studeras mer, och hur viktigt det är att lösningar inte fastnar i forskningen. För att kunna dra praktisk nytta av den digitala tekniken är förutsättningarna att ansvar, struktur och styrning finns på plats. Inom dessa områden finns, enligt både syntesen och panelen, mer att göra.
Tillgängligt material och fler studier
Presentationen av forskningsläget för Twin Transition liksom slutrapporten från projektet finns att ta del av här: En resilient, digital och grön omställning av den byggda miljön – vad innebär det?
Inom Resurseffektiv bebyggelse pågår flera projekt som utforskar hur digitala tekniker kan användas som verktyg i byggsektorn med målet att bidra till ökad energi- och resurseffektivitet.
Projektet AI för klimatneutral fastighetsförvaltning i Örebro län som nämndes vid webbinariet den 16 april leds av Maria Strömberg och handlar om utveckling av AI-baserade verktyg som är tillgängliga och kostnadseffektiva för små och medelstora fastighetsägare.
Sök bland samtliga projekt i programmet på webbsidan Projekt.
