En resilient, digital och grön omställning av den byggda miljön – vad innebär det?

Centrala resultat

Många möjligheter med digitalisering
Forskningen visar på många möjligheter med digitalisering för att minska energianvändning, öka flexibilitet och bidra till hållbarhet på fler sätt i den svenska bebyggelsen. Sensorer, smart styrning och AI kan optimera värme, ventilation och belysning, minska effektuttag och hjälpa byggnader att samspela bättre med energisystemet. Digitala verktyg som BIM och klimatberäkningar göra det lättare att välja material och lösningar med låg klimatpåverkan. Digitaliseringen kan vara avgörande för möjligheterna att återbruka material och öka cirkulariteten i byggbranschen.

Ojämlikheter kan påverka tillämpningen
Det finns flera hinder som bromsar utvecklingen. Många fastighetsägare, särskilt mindre aktörer, saknar både kompetens och resurser för att införa och underhålla digitala system. Äldre byggnader saknar ofta teknik för mätning och styrning.

Cybersäkerhet och energianvändning behöver utforskas mer
Digitaliseringen skapar nya risker kopplade till exempelvis cybersäkerhet, och den digitala teknikens egen energianvändning är fortfarande dåligt kartlagd. Det finns generellt få reflektioner kring resiliens och motståndskraft, vilket är ett aktuellt ämne för branschen.

Begränsningar för hållbarhetsfrågor
Begreppet Twin transition används inte brett, men både hållbarhet och digitalisering förekommer ofta inom forskning och praktik, men formuleringarna varierar. Det finns nackdelar med begreppet Twin transition. Att fokusera på att digitalisering ska lösa hållbarhetsfrågorna begränsar, när det kan finnas många icke-digitala angreppsätt som kan vara mer framgångsrika.